1 jan
Det självklara samtalsämnet på morgonen var förstås branden. Nyheten hade nått även till svenska medier, och var det stora samtalsämnet bland alla boende. Tack och lov var det, vad jag förstod inga allvarliga personskador. Däremot hade en länga på 5-6 restauranger utplånats helt Jag skickar en tanke till innehavarna och kan bara hoppas att det finns möjlighet för dem att bygga upp sina livsverk igen.
Kristina och jag visste inte mycket om vårt resmål innan avfärd, ännu mindre om kringliggande stränder. Så hittills har vi legat i varsin solstol vid hotellets pool och väntat på våra beachciceroner! Så idag tog Liselott och Lingling med oss till in stamstrand. Och jag säger bara: Cocacola beach! Vad mer behöver en lätt överarbetad företagare från ett grådaskigt Stockholm? Fem min bussfärd från byn väntade en restaurang en beach med solstolar och ett massagecenter. En slöardag i sann thaisemesteranda! Den fortsatte i dur på kvällen på Sunshine Bar med Sonya och Anders. Seafood, Singha, glass o gonatt!
2 jan
Vi hann inte mer än vakna förrän Cocacolabeach uppenbarade sig i som en vacker tavla i närminnet. Så vi gav oss ut, denna gång utan Liselott som vägvisare för att ta oss an bussystemet. Ett mycket praktiskt sådant speciellt för de med god lokalkännedom. Man vinkar till sig en förbipasserande buss (hållplatser finns inte), och ringer på en klocka när man vill av. Väl på bussen fick vi tips av några svenskar att i stället åka till Kens beach. Samma upplägg men lite turistigare. Självklart ändå många pinnhål under de kända thailändska badorterna. Och det är ju positivt!
Idag fyller Lingling 10 år! Hon har fått välja restaurang och då blev det, förstås, djungelrestaurangen i Tamnanpar. Här fanns fiskar, svanar, andra djur o fåglar, vattenfall och andra upplevelser. Och så en jätterestaurang, allt med djungelkänsla. Även här var maten fantastisk. Rekommenderas varmt inte minst till de som har med juniorer! http://www.thailandscentrum.se/pages/aktiviteter/classic-forest-djungelrestaurangen.php
3 jan
Jag startade dagen med en utmaning; förklara för de svagt engelsktalande receptionisterna att vi fått stopp i toan och behövde akuthjälp. Det gick bättre än jag trott, en liten parlör i en broschyr har lärt mig både hong nam (toa) och chuey duey (hjälp). Så det fixades på nolltid!
Koh Talu heter en ö 15 minuter utanför Mae Phims kust, den var vår destination idag. Våra initierade vänner hade beställt speedboat, som studsade på vågorna till inte mist Linglings stora glädje. Framme på ön konstaterade vi att vi var rätt många som ville ta del av stillheten på en ”öde” paradisö.. 🙂 Men vi fick plats! Vattnet var turistbrochyrsturkost och cyklopet fick göra tjänst. I turen ingick en medhavd lunch som dukades upp i skuggan (restaurang finns inte). Vid 15-tiden försvann solen bakom träden vilket var tur, idag tog den verkligen!
Denna kväll tänkte Kristina och jag bryta restaurangbesökstrenden och istället köpa hem mat. Dock är det bara att konstatera att melon, skinka och lite tilltugg inte är någon ekonomisk vinning jämfört med besök på lokal. (Om man inte tycker att myror kittlar dödsskönt i kistan. En imponerande här hittade nämligen fram till melonrester i badrummet!)
4 jan
Min present till Lingling var en ”önskedag”. Turligt nog för gudmor föll valet på Open Zoo i Pattaya. Khao Kheow Open Zoo – Attractions in Pattaya
Som gammal djurvårdare är man alltid pigg på nya djurparksupplevelser. Speciellt standarden är spännande. Ska man bli chockad, glad eller kanske både och? (Vissa ”hägn” och burar jag sett i Kina för länge sedan har etsat sig fast i minnet..). Kristina och Liselotte hängde med för att tillfredsställa shoppingbegäret i Pattayas gallerior.
Efter 2,5 timmars taxifärd satt jag med min kartläsare i Lingling i en golfbil i den stora djurparken. I handskfacket låg bananer och grönfoder som vi inhandlat till djuren. Parken hade bra standard generellt sett med fina ap-öar, savann, ”fågelparadis” med mera. Dock drog vissa delar ned, till exempel flodhästarnas minibassänger. Man kom betydligt närmare djuren än vad vi är vana vid, Lingling kunde obehindrat trycka ned foder i ett hungrigt noshörningsgap.
Tillbaka i Pattaya blev det lunch i en shoppinggalleria och en snabb vända på stan. ”Varumärket” Pattaya ger lite tveksamma associationer. När man kommer tittar in på barerna förstår man varför. Konstellationen äldre (överviktig) västerländsk man och mycket ung thailändska dominerar, mycket ljusskyggt sker även för öppen ridå. Jag är inte den generaliserande och dömande typen, men det krävs nog en guide för att hitta rätt om man vill ta del av nöjeslivet här.