Ovanligt lätt att ta sig upp 03; varmt och spännande mål i sikte. Idag tar nämligen min första renodlade semester på länge sin början. Kombinationen ”långt borta (från jobbet), bo på massagecenter, plugga spanska och Värme mynnade ut i Santo Domingo, Dominikanska republikens huvudstad. Skönt att resa själv, få lite distans till vardagen här hemma och kanske några nya insikter på köpet. Lite spanskakunskaper är välkomna då jag nu börjar göra verklighet av min föresats att jobba från Spanien emellanåt. En lyx jag kan unna mig då ju datorn och telefonen nuförtiden är mina främsta arbetsredskap. (Nu ska jag dock låta jobbdatorn vila. Är min intention..) Jag ska ägna flygresan åt att repetera grammatik och studera en lånad spanskalärobok så jag är lite förberedd. Klasskamraterna lär nog vara några decennier yngre och möjligen något mer receptiva..
Mellanlandning i Amsterdam… När får man avnjuta massage på Arlanda..?
Flygresan njuter jag av, har nog flygeufori snarare än något annat. Inga måsten alls kan välja mellan läsa, lyssna på bok, skriva, sova.. Samtidigt som man får ”stolservice”. Jag börjar med att läsa ikapp den senaste månadens DI weekend. Nämnda magasin är tillsammans med några andra mediayttringar enligt mig ett perfekt sätt hålla sig uppdaterad på sin omvärld ur olika aspekter. Nutid och framtidstrender. Speciellt Jan Gradvalls krönikor slukar jag. Imorgon kommer Breakit och Alex o Sigges podd avnjutas i samma syfte.
De två bytena gick som på räls, och ca 24 timmar efter start gjorde jag entré i det väl instängslade huset på Madrigal Street i Arroyo Hondo, ett förortsdistrikt till Santo Domingo. Min värdinnas dotter Fiona mötte upp och visade mig runt i det stora huset, ett riktigt Air BnBfäste med för närvarande sju hyresgäster av olika nationaliteter. Snacka om att delningsekonomin ger resultat! Fiona och hennes mamma Eddy kan nu försörja sig på detta (efter pappans död). Jag gick bara och njöt i värmen och av 30′ temperaturskillnad gentemot det isande vintriga Sverige jag lämnade.. Men jag fick snabbt lite annat att tänka på.
På terrassen träffade jag Stefano från Italien som hade haft en tråkig upplevelse idag; rånad av motorcyklist strax utanför huset. Efter en stunds diskussion fick jag klart för mig att huset ligger i ett kvarter som gränsar till ett kriminellt dito och man gör bäst i att i princip inte röra sig utomhus överhuvud taget. Flera av hyresgästerna anslöt och berättade att de nu skulle ändra sina vanor och bli taxiberoende. Hmmm.. Detta var inte vad min research från Sverige givit vid hand, och högst opraktiskt för mig som ska ta mig till skolan varje dag. Jag fick något att fundera på över den inhemska ölen President som Fiona överräckte i välkomstgåva.
Minst en timmes löpning om dagen stod på intentionslistan för den här vistelsen. Med tanke på gårdagens fick man vara kreativ, 50 varv runt poolen fick kompensera en kanske alltför spännande runda i kvarteren. Efter ett träningspass i trädgården med pushups mot trampolin, tricepspress med stenbumling och jämfotahopp i trappa kände jag mig väl värd en siesta på vilstol med ”Stockholm Delete” i lurarna. Pausen kom faktiskt att innefatta hela dagen, jag lät mig inneslutas i det totalt ostressade klimat som råder både i Fionas residens och som det verkar i hela landet.
Efter att ha somnat i solen ett antal gånger och verkligen njutit av första dagen med jobbdistans (inga jobbsms; de klarar sig utan mig! ) tog jag en doggywalk med Fiona med sikte på supermarket. Bra att sondera terrängen och få en uppfattning om det kriminella läget. Fiona har ju dock rört sig i området i 20 år utan att något hänt. Hon berättade för mig om ett korrumperat land med verkligen hög kriminalitet och en regim som inte får så mycket att hända. Hon verkade rätt uppgiven. Men helt klart ett föredöme med flera samhällsengagemang bland annat runt barn och klimatfrågor. Hon var kanske också den enda som plockade upp efter hunden..
På kvällen blev jag bjuden på Fionas goda böngryta och kunde konstatera att jag verkligen kunde, och skulle njuta av den Dominikanska lunken under min vistelse här. En annan värld.
Fortfarande lite jetlaggad, sov halvbra. Sugen på att komma ut och träna, möttes av ett envist strilande regn. Tydligen har vädret kommit i olag och det är orkanvarning vilket också kan innebära regn. Efter ett blött pass bytte jag solstolen mot massagebänken.
Min värdinna Eddy driver också en massagepraktik i byggnaden. Hon har utbildat sig på två skolor, behärskar såväl massage som akupunktur. Jag fick en tvåtimmarsduvning på bänken. Vi satt sedan och diskuterade massage med mera ett bra tag, intressant! Sedan avnjöt jag någon timma på solstol under en sol som brottades med envisa moln. Blev en mycket lugn lördag, avslutade den i köket med Fiona, som visade mig en YouTubefilm från ett av sina ideella barnprojekt.
Ännu en dag utan att kolla mejl.. Bra övning, en reflexrörelse för mig sedan många år och lite av lättillgänglighetens kärna. Efter träningen hade solen tittat fram bland molnen, jag placerade mig ännu en gång på en solstol där jag blev kvar resten av dagen. Laddade ned en app och började repetera spanska, misstänker att alla på kursen inte är nybörjare.
På kvällen tog min värdinna Eddy med mig in till stan och söndagsmusiken. Samma band har lirat vid ruinen på torget under åtta år. Vilket drag! Salsa och Marengue, passionerade Dominikaner gick man ur huse och dansade nedanför scenen eller just där de stod i folkmassan. Härligt klimat, stämningen på topp. Tänkte ned ett leende på vissa kulturella skillnader Sverige /Dominikanska republiken..
Efter några lugna dagar i ”fortet” i Arroyo Hondo var det dags att flytta in till stan, till Zona Colonial där skolan ligger och jag i skolans regi lyckats få hyra en riktigt fin lägenhet för en billig penning.
Alejandro i receptionen tyckte kanske att jag såg ensam ut så han tog med mig till Mohito, en liten kubansk restaurant. Gott och informellt! Sen blev det fika på Hotel El Conde innan jag utforskade stan. Idag var det dock Nationaldagen vilket innebar att det mesta var stängt.
Siri, UPs nytillträdda och lösningsorienterade tf vd hörde av sig och berättade att hon förmodligen hittat en lösning på ett problem som tyngt oss ett bra tag. Hon ville ha mitt godkännande vilken hon förstås fick. Tack och lov att jag har henne, hade det varit annorlunda hade jag troligen inte kunnat åka iväg. Nu är det nya tider, jag håller mig undan och ger Siri fria händer att låta Ugglapraktiken nå sin potential.
Första skoldagen! Efter en minst sagt språkförbistrad intervju hade jag gjort klart för lärarna att jag faktiskt var totally beginner. Blev placerad i en grupp med de trevliga amerikanerna Anna och Joe som var betydligt mer spansktalande än mig. De unga lärartjejerna var inte mycket för att prata engelska så det var bara att köra. Insåg snabbt att jag hade behövt fyra månader i stället för fyra dar. Minst.. Men jag har mycket tid att träna på mina obokade eftermiddagar och kvällar!
På kvällen bevittnade jag en ”gevärskyldringsövning”, en uppvisning i total precision till Duartes (”republikens fader” som styrde landet när de befriades från Haiti. Det är hans födelsedag man högtidlighåller.) Otroligt imponerande, kändes som något som Cirkus Cirkör skulle dött för.
Det amerikanska läkarparet i min grupp kunde andas ut idag, jag blev förflyttad till privatlektion! (Sinkade dem en aning genom att faktiskt vara nybörjare, ett vitt begrepp..). Fick Eli som lärare, en tjej som förutom att vara lärare också är utbildad psykolog. Säkert bra förutsättning inför lektionerna med mig.. Kändes lyxigt och effektivt även om jag inser att de reflexiva verbens undantag etc nog inte kan tryckas in i min gamla skalle på 20 lektioner. Efter skolan ordnades ett besök på Museo del Hombre Dominicano. Alla pratade spanska, även guiden. Men jag kunde konstatera att det var väldigt fina utställningar från öns långa historia. På kvällen var ett yogapass inplanerat, men något olämpligt matintag gjorde sig påmint så jag gick tillbringa kvällen på annan plats.
Magen har återhämtat sig tack och lov. Trevlig dag i skolan, mina lärare Virginia och Elli slet med mig och jag fick nog till en mening med mer än tre ord vid något tillfälle. Eftermiddagen ägnades stadsutforskning per fot.
Dominikansk färgsprakande konst domimerar gatubilden.
Besökte en yogastudio och ett gym. Samt museibesök, det blev såväl cigarr- som chokladmuseum för att livsstilsbalansen haha. (provsmakning av choklad- och chilirom. Mmmm.. ) Resterande museer och inrättningar fick klara sig med fasadbetraktning. Förutom ett måste; Amerikas allra första katedral. Efter det en Presidentecerveza och häng i Parque Colón efteråt. Första parkett för att insupa folkliv och atmosfär.
Sista dagen i skolan, hann ju knappt börja. Fick en liten intro nu är det upp till mig om jag vill kunna säga något mer mellan buenas dias och noches.. Inför nästa spanienvistelse om inte förr lär det bli en rekap.
Tog ett par timmars arbete med Ugglapraktiken, offerterna måste ju iväg. Sen shopping!
Denna har jag spanat på sedan dag ett, ville inhandla någon typ av dominikansk konst. Efter viss förhandling slog jag till, fick då veta att den var made in Haiti. Nåväl, snygg är den.
Cokladcigarrer. Kunde bara inte motstå på cigarrfabriken.
Chokomuseum. Hade velat hela sortimentet men bönor och hudkräm blev det. Och en liten flaska coklad/ingefärarom. Inte att leka med.
Stadsvistelsen lider mot sitt slut, dags att klara av ”det turistiga”. Här finns ingen Hop on hop off, däremot ett litet ”Skansentåg”. Efter 45 min hade jag mer koll på Zona Coloniala och dess historiska landmärken. Många vackra byggnader och torg.
Zona Coloniala. Koloniala byggnader, spontan salsa, folkliv, charm..
Pope och Lisa in action
Sen bar det av till Salute, yogastudion som erbjöd Salsaklass idag. Ska jag vara ärlig så tvekade jag något. Salsaklass bland Dominikaner med denna dans från modersmjölken? Hjälp! Men jag lämpade mina förutfattade meningar och hade en avslappnad och trivsam klass med salsamaestro himself, Pope. Han fick mig att släppa garden och hänga på. På kvällen gick jag iväg till salsastället (några dagar per vecka) Lucia och tog del av atmosfären samt av vistelsens första (!) carpiringha. En lyckad dag!
Sista morgonspringet på huvudgatan el Condo avrundades av en härlig juice på Restaurangen med samma namn. Och genomgång av Melodikrysset! Wherever you are.. Tänkte mig en kulturell insats sista dan så det blev ett besök på Placio Virreinal de Diego Colón, där Columbos son bodde med sin familj. Unnade mig också en liten tapaslunch när jag ändå var på Plaza Espana.
15.00 rullade Eli och jag iväg i buss mot Las Terrenas, kuststad 15 mil norröver. Jag hade sådan tur att hon skulle hit och undervisa samma dag som jag hade planerat att resa (ursprungligen tips från Eddy på Madrigal Street). Bra buss ned wi-fi och filmvisning. Det hann vi inte ägna oss åt, Eli berättade istället för mig att hon hade stora saker i görningen. Nämligen köpa ut skolan från nuvarande ägare, tillsammans med sin mamma och pojkvän! Där blev jag tagen på sängen. Vilken jätteförändring för henne, och hon är så cool! Om allt går som det är tänkt skrivs avtal i morgon. Skolan har inte förnyats på 20 år, här finns en jättepotential. Den skriker efter ungdomlig energi och kreativa idéer a la Eli. Jag ska dra mitt strå till stacken genom att promota skolan från Sverige.
Efter installation i min bungalow, sinnebilden för en mysig dito i en tropisk trädgård var det dags för förtäring igen. Bungalowens läge är perfekt, mellan byn och beachen. Där låg restaurangerna på rad, jag insåg att jag skulle komma att äta mer än under mina första tre dagar då jag knappt hade någon mat.. Flera av restaurangerna är anpassade efter det stora antalet italienare och fransmän. Mycket pasta och pizza. Dock känns det som det naturliga valet här är fisk. Eli anslöt sig och vi pratade business och annat under ett par timma. Spanskan kanske inte utvecklades så mycket, men väl en vänskap! Jag är mycket imponerad av denna unga vänliga tjej, smart och lågmäld, med driv och vilja. Somnade som en stock till cikadornas läten. Eller var det fläkten? 🙂
Underbart att vakna i tropisk bungalowmiljö! Nu gäller det att bevara minnena och leva länge på dem.
Snörde på mig på mig joggingskorna och gav mig ut i värmen och stadsmyllret. Hade kameran i högsta hugg så det blev som tur var kontinuerliga stopp. Många fotogeniska motiv i denna stad! Efter ett par timmar hade jag beräknat att vara hemma vilket jag inte tycktes vara, uppenbarligen sprungit vilse.. I brist på kartor fick jag ta en mototaxi. Smidigt men lite äventyrligt. Här åks det för övrigt motorcykel och fyrhjuling mest överallt. Någon hjälm tror jag inte jag skådat över huvud taget. Det blev ett par timmar på stranden också. Skönt men lite blåsigt föredrar att vandra omkring eller bara softa på terrassen.
Middagen intogs tillsammans med Eli och hennes tyska spanskaelev(!) Anette. Eli anförtrodde mig att avtalet signats idag. WOW!! Jag ville beställa champagne vilket vänligt avböjdes (lektioner i morgon). Vi ska dock troligen ut på torsdag, då gör jag ett nytt försök!
Startade dagen med två timmars jobb.. Mycket händer på hemmaplan och jag har också ett antal projekt som inte är av akut operativ art som ska klaras av här. Min plan att ”ju längre avstånd ju större distans” fungerar. Jag kunde skaka av mig även lite tyngre bitar när jag gav mig av på min löparrunda. Jag löpte in på ett flertal små (present)butiker i ”affärsdistriktet”. Allra helst skulle jag vilja köpa med en stor dominikans olja men det vore nog en tavla..
Tog mig till Playa Ballenas, 20 min gångväg från min bungalow. Fin strand med gratis solbäddar, mi gusto! Har funderat på att ta mig till den omtalade Playa Bonita 5 km bort men varför gå över ån.. Plockade fram Cissis pedagogiska julklapp, en kortlek med inbyggd glos- och frasträning. Perfekt sunbedaktivitet nu när jag precis avslutat Per Schlingmanns ”Så vinner du kommunikationskriget”. Den aktiviteten vill jag också höja, väldigt semestermässigt. Några pappersböcker fick inte hänga med på denna resa.
Vistelsens enda organiserade utflykt. Här finns en del i min smak, kayaking, whalewatching, jeepsafari. Relax är ju huvudsyftet med vistelsen så jag har tänkt minimera till endast en. Efter att ha rådfrågat Eli föll valet på Parque Nacional Los Haitises, 45 min båttur från Samaná.
Topplista:
1. Rom o cola till frukost (jag hade inte hunnit få i mig någon kompletterande). Sist var Playa des Inglés -79. Den här smakade bättre..
2. Antimoskitoband runt handleden. Skulle kunna bli mitt webbshopfynd (produkt till min webbshop alltså) (efter analys av innehåll och funktion..)
3. Pelikanpiedestaler
4. Att vistas i grottorna. Få saker gör mig så medveten om livets försumbarhet, eller snarare sekundsnabbhet, som att betrakta en stalaktit och dess miljoner inneboende år. Bara att göra det bästa av det!
5. Grottgrafittin. Coola motiv utan freoner.
6. Pina Coladan på ”Bacardi Island”. Den optimalt serverade. Där blev vi också utfordrade enligt väloljat turistmaskineri, och jag tog chansen att få lite beachmassage.
7. Mangrove också såklart!
Sen är det ju alltid uppfriskande med en båtresa i tropiskt klimat. Väl hemma fick mig att slockna ovaggad!
Idag tog jag med mig datorn till en liten beachrestaurang där jag förberedde en presentation. Vilken lyx! Ewa ringde videosamtal över Messenger. Samma typ av aha-upplevelse som i grottan i går, fast så att säga en förlängning av den. Teknikutvecklingen är helt fantastisk, barndomens utopi om ”bildtelefon” är vardag. Nästa år så om inte teleporterar vi oss till varandra så kanske förflyttar vi oss digitalt. Och vad säger man om 10.000 år om den ”grottmålningar” vi lämnar efter oss idag..? Tanken svindlar. Jag fick ännu mer fyr på tankeglöden när jag senare lyssnade på Per Schlingmans utmärkta ”Så vinner du kommunikationskriget”. Perfekt lyssning i en solstol!
Framåt 10 gick jag ned till restaurang Cayuko (happy hour till 24!) där Eli, hennes pojkvän Germaine (från Chicago) och hennes student Annett (från Berlin) väntade. Torsdag är ju kareokeekväll på SonLatino, så det krävdes en viss uppvärmning i form av Mohitos. Eli och Germaine har ju inte setts på ett år, nu äger de en skola tillsammans. Det skulle såklart firas med en helkväll med sång och inte minst salsa! Vi tog oss till SonLatino på motorcyklar och kom rakt in i den sköna salsastämningen. Eli och Germaine dansade loss, Annett och jag diggade lite mer stillsamt. Vid tvåtiden gled jag hem, med ålderns rätt haha! För att ladda ned Salsa på Spotify.
Sista heldagen här. Vädret var pedagogiskt och bjöd på regn fram till 14. Shoppingpedagogiskt. Förmiddagen resulterade i en myntkopia från Columbus tid ”moneda de Cristobal Colon”. Om det nu stämmer, men snyggt var det! Inspirerad av min vän Mats, som från sina Indienresor alltid tar med sig en staty, var jag nära att skeppa hem den här.. Avstod slutligen, men jag tog kontaktuppgifterna! Vädret var även arbetstillåtande. Jag ligger nu i paritet med mejl och annat och kan kasta mig in i mitt CRM som planerat på måndag. Och med mycket annat också som det tycks. Men jag har lovat mig själv att försöka gå vidare med den positiva, avstressade dominikanska grundkänslan jag fått genom knappt tre veckors ”rehabkur” här. Skulle det köra ihop sig får jag väl skruva upp salsarytmerna i lurarna och drömma mig tillbaka.
En av de bidragande anledningarna till min lyckade vistelse, Eli, träffade jag en stund på kvällen. Jag överräckte några små gåvor i en Ugglabrandad kasse och gav Germaine lite massage (kan kanske behövas, jag har tjänstgjort 11 månader i sträck som militär i USA innan han kom hit). Dessa två tänker jag följa och promota så gott jag kan i deras nya karriär som skolledare/ägare. De kommer att lyckas bra!
Det var inte alldeles lätt att låsa dörren om min härliga lilla bungalow. Dessa ”före och efterbilder” talar sitt tydliga språk! (I och för sig är ”förebilden” tagen efter uppstigning 03 med försumbart med sömn).
Eli hade varnat mig för serpentinvägarna ner mot Santo Domingo. Och mycket riktigt ett flertal satt med påsar.. Jag försökte fokusera på den spanska filmen med engelsk undertext. Perfekt sätt att lära spanska! Det blir till att leta på Netflix.. Även hemresan bestod av tre byten, med fyra timmars väntan i Paris. Inga större problem, har obegränsat med jobb att ta tag i nu. Känns skönt att jag trots allt fick en del gjort i Dominikanska annars skulle det vara smått övermäktigt. Har ju fått en hel del tid att fundera och har kommit till vissa klarheter. Främst att jag ska göra det jag vill och är bra på. Och kanske helt enkelt ett lite mer karibiska influenser i livet!
Till bildgalleri ”Dominikanska dagar 2016”